Gori, 20/4.

”Kan ni förstå det här?”, säger Eliso och nickar mot restaurangens teve där en rysk musikshow spelas på högsta volym. ”Efter allt som ryssarna gjort mot den här stan, spelar de fortfarande den här skiten”. Vi sitter på en Stalin står fortfarande staty framför Goris kommunhus.restaurang i centrala Gori, nära stadens torg där Stalin fortfarande står staty. Bygdens son ger fortfarande namn åt den största gatan, Stalin avenue, och museet till hans ära som byggdes under Sovjetunionens dagar drar fortfarande turister. Eliso är vår guide och hjälpreda under vår tid i Georgien och har tidigare under dagen följt med oss till Goris kommunhus där vi träffat en tjänsteman. Han berättar om hur staden påverkats av att ligga precis vid gränsen till Sydossetien, en av Georgiens två utbrytarrepubliker där stora delar av åttadagarskriget mellan Georgien och Ryssland pågick i augusti 2008. Det blir framförallt en historielektion där han berättar om Sydossetiens georgiska historia, och om hur sydosseterna inte har någon som helst rätt till området. Han berättar om kulturlämningar som visar på att georgier funnits i området i tusentals år, om urgamla georgiska kyrkor som förstörts och om folkräkningar som kan användas som bevis för att sydosseter inte funnits i området förrän en bra bit in på 1800-talet. Det blir också tal om Ryssland, och om hur Sydossetienkriget bara var ett försök från Rysslands sida att expandera sitt imperium. Enligt tjänstemannen skulle Ryssland ha fortsatt in i Tbilisi om det inte hade varit för internationella insatser. Att Georgien skulle ha startat kriget i augusti 2008 ser han som befängt. Georgiska sidan kanske sköt första skotten, men det skedde först efter att de märkt hur ossetiska byar utrymdes och förbereddes för en rysk invasion. Det var helt enkelt bara för att skydda landet, dess kultur och dess invånares liv som Georgien kände sig tvunget att agera. 

Jag själv kan fortfarande för lite om konflikten för att kunna uttala mig i sakfrågor som huruvida Georgien startade kriget eller inte, eller om det var en georgisk invasion som var Rysslands verkliga motiv för landets inblandning i augustikriget. Det jag reagerar på är hur man använder sig av historien för att förkasta sydosseternas självständighetsförklaring. Att ta upp tusen år gamla bosättningar för att legitimera sina handlingar i en konflikt som pågår idag visar på ett synligare och mer påtagligt historiemedvetande än vad jag är van vid som uppvuxen i Sverige. Det är en sak att använda historien för att visa på hur vi hamnat där vi är idag, men en annan att använda den som enda förklaring och anledning till hur vi agerar. Givetvis är det en grov förenkling att säga att gamla georgiska kyrkor skulle vara den enda anledningen till att Georgien inte vill släppa Sydossetien, men det visar ändå på en nationalism och en fixering vid nationalitet som är rätt farlig. Faktum kvarstår dock, georgier har drivits ut ur Sydossetien, deras byar har skövlats och bränts och de har tvingats bosätta sig i flyktingbosättningar på den georgiska sidan. Att köra förbi dessa bosättningar där hus som liknar skokartonger står uppställda i rad på rad på rad är en ganska surrealistisk upplevelse. Dessa områden får svenska radhusområden att framstå som under av originalitet och särprägel. Vad människor lyckas överleva på är för mig ofattbart. Och på andra sidan gränsen, hur gör människor där? Hur överlever man i ett söndertrasat samhälle med stängda gränser där det enda man kan hoppas på är att Ryssland ska komma och hjälpa? Tror några sydosseter på ett självständigt land, att de kommer klara sig och att regionen inte bara kommer sugas upp av Ryssland? Eller är allt bättre än att tillhöra Georgien? Men gränsen är stängd, svaren uteblir. 

Efter att ha pratat så mycket om ryska militärer, om hur ryska styrkor beskjutit Gori och om hur Ryssland helst av allt skulle invadera Georgien blir det smått absurt att komma till lunchrestaurangen och upptäcka att underhållningen till maten är en rysk musikshow på dvd. Vad än Ryssland gjort mot Georgien, så är den ryska kulturen stark i landet. Ryska megaartister är fortfarande älskade vilken invasion deras president än beslutat om. Vissa, som Eliso, tycker att det är helt absurt och att georgier borde bojkotta allt vad Ryssland heter. Men på det stora hela håller den ryska populärkulturen sitt fortsatt bastanta grepp om georgierna. Troligtvis är det ett arv efter Sovjetunionen som det kommer ta lång tid att göra sig fritt ifrån.

Efter lunchen som består av dumplings fyllda med kött och svamp, är det dags att bese ett annat arv från Sovjet, nämligen Stalinmuseet. Stalin föddes i Gori och den lilla stugan där hans föräldrar hyrde ett rum finns fortfarande kvar på samma ställe. Bakom stugan har ett gigantiskt museum byggts upp, där foton och tavlor av herr Josef kan beses i kristallkroneprydda salar. En guide visar oss och en grupp indiska affärsmän omkring och berättar om hans liv och leverne. Vissa delar åtminstone, medans andra på något magiskt vis utesluts ur livsberättelsen. Hans utmärkta betyg från gymnasiet nämns, hans lyckade rymningar från deporteringar i Sibirien likaså, och naturligtvis också hur han lyckades föra Ryssland till seger i Det stora fosterländska kriget mot Nazityskland. Vi får veta allt om hans familj, se alla presenter som statsöverhuvuden från hela världen skickade till Sovjetunionens femtioårsdag och också Stalins dödsmask. Josef Stalin framstår genom guiden som en storslagen och framgångsrik ledare. Visserligen nämns de arresteringar av politiska fångar som skedde under hans regeringstid, de fyra miljoner människor som dog antingen av regelrätta avrättningar eller av de vidriga förhållandena i fångläger. Men inte ett ord om tvångsdeportationer av hela folk, arbetsläger med fruktansvärda levnadsförhållanden, svältkatastrofen i Ukraina, tvångskollektiviseringar av jordbruk eller hans sätt att göra sig av med alla eventuella motståndare till sin politik. Kanske var det inte heller att förvänta, men det känns fortfarande konstigt att se en leende kvinna på traktor när guiden talar om Stalins jordbrukspolitik. Som om Stalintidens propaganda fortfarande lever kvar som sanningar.

Ryssland och Sovjetunionen är fortfarande högst påtagliga delar av Gori, och kommer antagligen så förbli för ett långt tag framöver. Turister som glatt poserar framför Stalins tågvagn och restauranger som pumpar ut ryska schlagerhits försvinner inte i första taget. Allt medan rysk militär patrullerar gränsen bara några mil bort.

Foto och text: Helena Kuhlefelt

Advertisements

3 Comments

Filed under Caucasus, Georgia

3 responses to “Gori, 20/4.

  1. Kanonbra text! Kul att läsa om intryck från Gori när man själv har varit där. Keep on with the good work!

  2. Ove Eriksson

    “Can you understand this?” said Eliso and nods towards the restaurant where a Russian television music show played at top volume. “After all, the Russians did to this town, they still play this shit”. We are sitting in a restaurant in the center of Gori, near the town square where Stalin statue still stands. The district’s son still gives […]

  3. Ove Eriksson

    After talking so much about the Russian military, about how Russian troops fired on Gori and about how Russia most of all would invade Georgia, it will be somewhat absurd to come to lunch restaurant and discover that entertainment to food is a Russian music show on DVD. Whatever Russia did to Georgia, so is the Russian culture is strong in the country. Russian mega artists are still loved the invasion of their president than decided. Some, such as Eliso, think it is completely absurd and that Georgians should boycott all that Russian units. But on the whole is the Russian popular culture’s continued stout grip on the Georgians. It is probably a legacy of the Soviet Union that it will take a long time to make itself free from.

    After lunch, which consists of dumplings stuffed with meat and mushrooms, it is time that defeated another legacy of the Soviet Union, namely Stalin Museum. Stalin born in Gori and the little cottage where his parents rented a room is still there in the same place. Behind the cottage has a huge museum built up, where photographs and paintings by Mr. Joseph can be seen in the crystal crown decorated rooms. A guide shows us a group of Indian businessmen around and talks about his life and times. Some parts at least, while others magically excluded from the life-story. His excellent grades from high school is mentioned, his successful escapes from deportation to Siberia as well, and of course how he managed to bring Russia to victory in the Great Patriotic War against Nazi Germany. We may know all about his family, see all gifts that heads of state from around the world sent to the Soviet Union’s fiftieth birthday and also Stalin’s death mask. Joseph Stalin appears through the wizard as a great and successful leader. Admittedly, the arrests of political prisoners that occurred during his reign, the four million people who died either of outright executions or of the horrible conditions in prison camps. But not a word about the forced deportations of entire peoples, labor camps with terrible living conditions, famine in Ukraine, the forced collectivization of agriculture or his way to get rid of any opponents of their policies. Maybe it was not to expect, but it still feels strange to see a smiling woman on the tractor when the guide speaks of Stalin’s agricultural policies. As for Stalin Future propaganda still lives on as gospel.

    Russia and the Soviet Union is still very real parts of Gori, and will probably remain so for a long time to come. Tourists who are happy to pose in front of Stalin’s railway carriage and restaurants pumping out Russian pop hits will not disappear in a hurry. All the while the Russian military patrolling the border just a few mil off.

    Photo and text: Helena Kuhlefelt

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s